Rehabilitering

I samarbete med företagshälsovård bl.a Jemthälsan, Commodia, Helsa, Feelgood, Previa, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt arbetsgivare har jag arbetat framgångsrikt med många människor genom åren. Både med förebyggande insatser och rehabilitering.

Vanligtvis befinner sig dessa individer i någon form av kris, med risk att bli sjukskriven eller så har de redan blivit det. Oftast är min insats i form av enskild psykosocial samtalsbehandling, inkl kartläggning av resurser och aktuella svårigheter.

rehab01

Många som blir sjukskrivna idag har blivit det på grund av hög stress och överansträngning. För att komma tillrätta med det så behövs utöver vila, ofta ett nytt sätt att tänka och bete sig. Både gentemot sig själv, sin kropp och sina olika behov, likaväl som mot sin omgivning.

Vanligtvis även ett nytt sätt att kommunicera och ta ansvar för sig själv. Ofta behövs en kunskapsprocess och stödjande även på arbetsplatsen för att det ska bli framgångsrikt. Detta gäller förstås även vid andra svårigheter.

Jag har lång erfarenhet av dessa frågor och har hjälpt många på väg tillbaka till arbetslivet igen.

Min närmaste samarbetspartner på Commodia är dr Christl Kampa-Olsson. Hon brukar säga att hon har mig som ett extra kort i ärmen, när många insatser prövats och inte rönt framgångar. Hon brukar säga att jag är mycket strukturerad och uppskatta mig för det.

Referenser: Commodia företagshälsovård :
Dr Christl Kampa-Olsson, tel 063-670 20 00 christl.kampa@feelgood.se
Verksamhetschef Karin Englund-Mäki, tel 063-670 20 16 karin.englund.maki@feelgood.se

En handläggare på Försäkringskassan i Östersund skrev till en klient:

”Jag är otroligt positivt inställd till Lisbeths kunskaper och förmåga att hjälpa sina klienter, det mest omöjliga går att få ordning på.”

För mer information eller offert, se kontaktuppgifter i panelen t.h.


2003-2004 samarbetade jag med dr Ingrid Willén på Kvinnohälsan i 1-årigt projekt för kvinnor med värkdiagnoser. Hon skrev då ett forskningsdokument KRONISK VÄRK – KAN PSYKODRAMA HJÄLPA? (se nedan)
Handledare: Ragnar Asplund, Chef, Forsknings- och utvecklingsenheten, Jämtlands läns landsting. Det framkom statistisk signifikans för att deltagarna i projektet förbättrade sin hälsa efter ett år i psykodramagrupp.

Ref: Ingrid Willén, sqd647h@gmail.com

KRONISK VÄRK – KAN PSYKODRAMA HJÄLPA?

I. Willén. Jämtlands läns landsting, Kvinnohälsan FrösöStrand/Hälsocentralen Torvalla, Uppsats inom kurs i Psykosomatisk medicin 20 poäng. Institutet för Psykosomatisk Medicin i Göteborg.

Rapport av ett projekt inom Tidig och samordnad rehabilitering för att utveckla nya behandlingsmetoder för kvinnor med komplex ohälsa,
aug-01-sept –02, Kvinnohälsan, Frösön.

Sammanfattning
I dagens samhälle  har vi fått en rad nya sjukdomar, där sjukvården inte hittar någon säker diagnos eller bra behandlingsmetod. Den medicinsk-tekniska utvecklingen har varit enorm. Därför har känslornas betydelse som orsak till och som läkande kraft vid sjukdom försummats. Behovet av nya förhållningssätt och angreppsmetoder är stort. Icke-verbala behandlingsmetoder, som t ex  konstpsykoterapier, där bild, psykodrama, dans och musik ingår, kan tillhandahålla symboler för känslomässigt betydelsefulla erfarenheter. I psykodrama agerar kroppen och minnen aktiveras. Att mobilisera känslor av tidigare händelser tycks vara läkande.

Utifrån detta synsätt behandlades åtta kvinnor med kronisk värk med psykodrama i tio månader. Enkät och intervju genomfördes före start och efter att projektet avslutats, enkät dessutom efter tre och sex månader. Kvinnornas psykiska hälsa förbättrades och deras syn på möjligheterna att göra något åt sina problem, förståelsen och upplevelsen av meningsfullhet (”coping behaviour”) förbättrades. Värk och arbetsförmåga förändrades däremot inte.

Tidigare undersökningar talar emellertid för att denna typ av behandling tar tid. En längre uppföljningstid än i denna studie hade därför varit önskvärd.

Trots en oförändrat dålig sömn minskade tröttheten samtidigt som det psykiska välbefinnandet ökade. Detta skedde trots att man tidigare visat att dålig sömn vid fibromyalgi ger ökad trötthet och värk dagen därpå.

Fem av kvinnorna förväntade sig innan behandlingen hade börjat, att deras hälsa skulle förbättras. Fyra av dem hade kvar sin positiva syn vid studiens slut, trots att endast två hade förbättrat såväl sin fysiska och psykiska hälsa och ytterligare en enbart sin psykiska hälsa. Det var färre, som trodde, att deras arbetsförmåga skulle öka, men de två som faktiskt förbättrade den var just de, som hade en sådan förhoppning.

Positiva och negativa förväntningar kan vara en personlighetsfråga mera än en fråga om faktiska livsomständigheter. Man kan också tänka sig att psykodrama gett kvinnorna redskap och hopp inför framtiden. I detta slag av terapiprocesser tycktes kvalitativa data  ge betydligt mera information än kvantitativa data. Känslor låter sig inte mätas utan de måste beskrivas. Genom fallbeskrivningar kommer man lättare åt vad som händer i relationen mellan terapeut och patient.

Handledare: Ragnar Asplund, Chef, Forsknings- och utvecklingsenheten, jämtlands läns landsting

Att ta hand om sitt inre växande – ett livsviktigt och glädjefyllt beslut.